Seniorledamöter

Inga Wallenquist

Inga Wallenquist, född 1935, är ledamot i Hagdahlsakademien och är en av dem som grundade akademien år 2002. Hon avlade 1960 fil.kand-examen vid Uppsala universitet med inriktning på litteraturvetenskap och nordisk och jämförande folklivsforskning (etnologi), och kompletterade senare med betyg i konstvetenskap och informationsteknik. Hon har arbetat som frilansillustratör i barntidningar, som journalist på tidningen Östgöten, som ansvarig utgivare av studenttidningen Linsen vid Linköpings studentkår och som journalist åren 1975 – 2000 på Östgöta Correspondenten, där hon framför allt arbetade med konsumentfrågor, som tidningens matskribent och med artiklar om trädgård, konsthantverk och formgivning samt byggnadsvård. Därefter har hon arbetat som frilansjournalist framför allt i facktidningar och som författare där hon, liksom sin förebild Hagdahl, intresserar sig brett för mat, trädgårdsodling och kulturhistoria.

Hon fick Gastronomiska akademiens guldpenna 1997 för utomordentligt författarskap på det gastronomiska området, Lilla sällskapets diplom 1997 för utmärkta insatser i främjandet av svensk matkultur, Bengt Cnattingiuspriset år 2004 för forskning och folkbildning i östgötsk kulturhistoria, Sveriges författarförbunds punktstipendium 2008 och Linköpings kommuns honnörsstipendium år 2009 för mångårig kulturell gärning. År 2008 valdes boken Trädgårdsliv som hon skrev tillsammans med Christina Fryle till Årets trädgårdsbok och hennes bok En park i staden nominerades till Årets trädgårdsbok 2009.

Inga Wallenquist bor i Linköping, är gift med Arend Wallenquist sedan 1962, har tre söner, en dotter och sex barnbarn.

Publikationer i urval:

Östgötamat – mat från igår och idag, 3.uppl. 2008 (1.a uppl. 1996 och 2.a uppl. 1997 tillsammans med Katarina Gladh), Smaka på Östergötland, STF:s årsbok 2000, Trädgårdar i Östergötland, 2004
Våra älskade torpväxter, 2008. Trädgårdsliv (tillsammans med Christina Fryle), 2008, Formträff – en designguide för Östergötland (tillsammans med Göran Ejeman), 2008
Ellen Keys trädgård på Strand – att förverkliga en vision, 2009, En park i staden. Linköpings Trädgårdsförening 150 år, 2009.Hagdahls kokbok och hans samtida. De likna hvarandra såsom ägg ... i I Hagdahls smak, 2009, red. G. Lindqvist och V. Adelswärd, Fri fågel flyger högst. Berit Johansson, glaskonstnär, 2010 och Artemisiasällskapet, Berättelser ur trädgårdsliv red. Christel Kvant, 2017.

Lasse Frisk

Lasse Frisk född i Nässjö 1945.

Efter 6 års konststudier som avslutades 1970 på Konstfackskolan i Stockholm arbetade Lasse Frisk som formgivare på Åseda glasbruk i fem år. Under denna tid hade han också flera separatutställningar som keramiker samt fick diplom från Faenza i Italien
Lasse Frisk har bedrivit studier och arbetat i Indien vilket bland annat resulterat i utställningar varav kan nämnas Eicher Gallery 1995 samt Anant Art Gallery 2006, båda i New Delhi. Under denna tid har han skapat ett stort kontaktnät av konstnärer och konsthantverkare i Indien .
Lasse Frisk har dessutom haft en längre tid av konstnärsutbyte i Mexico som resulterat i en separatutställning på Museo Franz Mayer i Mexico City.
I såväl Indien som Mexico har gästföreläsningar och workshops på flera konsthögskolor och universitet genomförts på uppdrag av respektive stat.
Större utställningar har han förutom i Norden också haft i Japan, USA, Tyskland och Belgien
Sedan studietiden har Lasse haft ett hundratal utställningar separat och i grupp runt om Sverige.
Representerad på Nationalmuseum, Röhsska museet i Göteborg, Östergötlands länsmuseum m. fl.
Offentliga utsmyckningar i bostadsområden, vägrondeller, sjukhus etc.
Lasse Frisk har dessutom formgivit flera kollektioner för Interflora .
Ordförande i Sveriges konsthantverkare och industriformgivare, KIF
Länskonstnär i Östergötland 1993-94.
Medlem i Blås & Knåda i Stockholm .
Har under sin tid i akademien har Lasse Frisk formgivit Hagdahlsservisen och Hagdahlstyget, detta tillsammans med keramikern Amie Stålkrantz.
1981 flyttade Lasse Frisk med familj från Stockholm till Kullegården i Ödeshög där han bott sedan dess.
Det stora intresset förutom keramik är matlagning. Älsklingsrätterna är vitt spridda i vår matkultur, men pitepalt enligt mormors recept står såväl på de tre barnens som på de tre barnbarnens topplista. När det vankas pitepalt är det fest i det Friskska hemmet.
Lasse Frisk var en av dem som instifade Hagdahlsakademien 2002 och han skrivit kaptlet om illustrationerna i Hagdahls kokbok som ingår i I Hagdahls smak (2009).

Marie Lönneskog Hogstadius

Stefan Hammenbeck

Stefan Hammenbeck, född i Eskilstuna 1954. Filosofie doktor h.c. vid Linköpings universitet 2016. Konsthistoriker och museiman, utbildad vid Lunds universitet och elev till professorn i konstvetenskap och konstnären Oscar Reutersvärd.Hammenbeck har publicerat sig mycket under årens lopp, bl.a om kvinnliga konstnärer som Agda Österberg, Edna Martin, Elli Hemberg, Idun Lovén och Inga Bagge, även i artiklar för Svenskt Kvinnobiografiskt lexikon. Många kvinnliga och manliga konstnärer har han uppmärksammat i otaliga utställningar under sin nästan femtioåriga yrkesverksamhet.Om Stefan Johansson med akvarellmåleri på duk som specialitet (född i Vist 1876, död i Karlstad 1955) skrev han en monografi, som 2008 fick Föreningen för Värmlandslitteraturs stora pris. Tillsammans med Bo Sylvan har han skrivit "OM KONST - Östgöta konstförening 90 år", som utkom på Östergötlands museums förlag 2011.Om konstföreningens verksamhet har han även skrivit i ”Mer om konst” (Linköping 2021). Om Aurora von Königsmarck (1662-1728) och de s.k. Königsmarckska tapeterna från omkring 1690 i Östergötlands museum har han även skrivit för en internationell publik.I Hagdahlsakademiens nyutgåva 2015 av Hagdahls Kok-konsten har Hammenbeck skrivit ett av förorden om hur den och Hagdahls mindre kokbok utgavs i olika upplagor, marknadsfördes och såldes i slutet av 1800-talet samt om bokbandens bilddekorationer och symboler. I Östergötlands museums årsskrifter har Hammenbeck medverkat med ett antal artiklar om konst, folkkonst, kultur- och museihistoria.Till hans senaste publiceringar 2022-2023 i bokform hör artiklar om Linköpingskonstnären Pär Thorell (1923-1969) och om konsthistorikern och museimannen Andreas Lindblom (1889-1977) samt om inventarier i ny bok om Linköpings domkyrka och om konstscen Östergötland under hundra år i ”Konst är nödvändigt”. Efter pensioneringen 2020 från sin sista tjänstgöring i Östergötlands museum arbetar Hammenbeck i olika konstprojekt, bl.a. för Norrköpings konstmuseum 2022-2023 om Konstscen Östergötland från 1920-tal till 2020-tal.Hammenbeck är en flitig föreläsare och med stort föreningsengagemang. Sedan 2005 ledamot av Konstnärsklubben i Stockholm.

Kalle Bäck

Professor i historia är född 1949 i Ödeshög och bor i Trehörna. Fil. Kand. 1976 vid Linköpings universitet. Fil.dr. 1984 vid Stockholms universitet. Universitetslektor 1989 vid Linköpings universitet, docent i historia 1990 vid Stockholms univetsitet. Prefekt på Institutionen för studier av samhällutveckling och kultur, ISAK, vid Linköpings universitet 2004.
Kalle Bäcks forskning handlar oftast om landsbygdens och vardagslivets historia. Han började sin forskarbana med att studera böndernas historia, särskilt deras möjligheter till politiskt inflytande under 1700-talet. Bönderna i andra länder hade rätt att framföra ödmjuka böner om förändringar. I Sverige kunde de också - visar Bäck - ställa politiska krav och driva dem fram
till beslut på högsta nivå.
En annan yrkesgrupp som stått i fokus i Kalle Bäcks forskning är torparna. Det är framför allt deras snabba tillbakagång under det sena 1800-talet, som intresserar honom. Han kan visa
att det inte är Amerikafebern eller städerna som lockar torparna från torpen utan de tvingas därifrån, då byarna i Sverige sprängs genom laga skifte.
Kalle Bäcks två mest uppmärksammade böcker är ”Det svenska dasset - inte bara en skitsak” och ”Den besvärliga svärmodern – myt, nidbild eller verklighet”. Den förra handlar om dassets enorma betydelse för social kontakt, förtrolighet och t.o.m. medborgarfostran i en tid, när Sverige var så trångbott att ingen annan plats fanns för avskildhet. I den andra undersöker Bäck svärmorsrelationen. Det finns knappast något, som vi skämtar mer om än svärmor. l åtlöje och förakt är det väl bara styvmodern, som kan konkurrera med henne. Bäck analyserar vad som är myt, nidbild och verklighet i denna komplicerade roll.
Kalle Bäcks senaste forskning har berört bebyggelseförändringar under 1800-talet. Det handlar om hur Sverigebilden med den röda stugan, vita knutar, tegeltak, tvåvåningshus och trädgårdar har etablerats i Sverige. Han kan visa att de här inslagen Sverigebilden har sen tillkomst och är en modern del av det svenska kulturarvet. Den röda stugan med vita knutar är ändå det näst vanligaste vykortsmotivet (efter kungafamiljen) som utländska besökare skickar till sina hemländer.
Kalle Bäck har under åren erhållit ett flertal kulturpriser och belöningar för sina pedagogiska och vetenskapliga insatser.

Lars-Inge Johansson

Martin Lind

Elisabeth Nilsson

Viveka Adelswärd

Viveka Adelswärd, född 1942, disputerade 1988 vid Tema kommunikation, Linköpings universitet, där hon tio år senare blev professor. Hennes forskning har framför allt inriktats mot samtal i institutionella miljöer, men hon har också ägnat sig åt populärvetenskaplig produktion. Och den har handlat om samtal i vardagsmiljöer – hur vi diskuterar, skrattar, berättar historier eller helt enkelt pratar strunt med varandra. Och eftersom måltiden inte bara består av mat utan lika mycket av prat, så har hennes kunskaper på samtalsforskningens område visat sig vara relevanta även för måltidens. För närvarande ägnar hon sig mest åt författande, särskilt inom det person- och kulturhistoriska området. Hon har medverkat i Gastronomisk kalender och skrivit om Hagdahls humor i boken "I Hagdahls smak". Hon var också redaktör för det nytryck av Hagdahls kokbok som kom ut 2015 på Carlsson Bokförlag.

Viveka Adelswärd är seniorledamot av Måltidsakademien, har varit sommarvärd i programmet Sommar i Sveriges Radio P1 och under många år medverkat i Svenska Dagbladets språkspalt. År 2005 fick hon Svenska Akademiens språkvårdspris. Viveka Adelswärd bor i Åtvidaberg, är gift med Johan sedan 1963 och har tre söner, två svärdöttrar och fyra barnbarn.

Publikationer av intresse för Hagdahlsakademien (gå in på www.lingvia.se för fullständigt cv):

*Vad tycker vi om GMO på åkern? 2001. Sveriges Utsädesförenings tidskrift. 7-14.
*Måltiden – inte bara mat utan också prat. 2005. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Association Suedoise de Linguistique Appliquee. Sid 19-27.
*Till struntpratets lov. 2009. Brombergs förlag.
* Människans ansikten. 2012. (Redaktör tillsammans med Per-AndersForstorp) Carlson Bokförlag.
*Alltför adlig, alltför rik, alltför lättjefull. 2014. Carlson Bokförlag.

Viveka Adelswärd har innehaft tallriken nummer 2 sedan 2002 – 2018 och har redigerat böckerna som Hagdahlsakademien utgift. Hon har därefter titeln seniorledamot.

Elisabeth Lagerfelt

Elisabeth Lagerfelt är född 1943. Vid 20 års ålder gifte hon sig och vid 26 hade hon och maken Bleckert tre barn.
Andra året som gifta bilade de runt USA, Mexico och Guatemala – kanske för att köpa jordbruksmark.
Så blev det inte utan livet kom att präglas av storjordbruk för Bleckert och gröna vågen för Elisabeth. Hon hade höns, gäss, får och hushållsgris. Alla djuren slaktades hemma och hamnade i de egna frysboxarna på Tolefors.
Vid 35 års ålder började Elisabeth på lärarhögskolan och blev mellanstadielärare. Så mycket lärare hann hon aldrig med då hon blev erbjuden att visa samlingarna på länsmuseet. Det blev då naturligt att läsa vidare historia, etnologi, litteraturvetenskap, konstvetenskap, kultur och miljötolkning och avsluta det hela med 10 poäng latin.

I slutet av 1980-talet startade Elisabeth en egen firma Elisabeths Herrgårdsservice, som tillhandahåller förbeställda måltider för slutna sällskap i herrgårdsmiljö. Auktoriserad Linköpings- och Östgötaguide och så var hon åter i köttgrytorna.
Det var ett oändligt antal studiebesök på gården Tolefors utanför Linköping och efter flytten till Grensholm norr om Roxen med dess möjligheter till giftermål i kapellet och de stora salarna att vistas i växte verksamheten snabbt.
Nu bor de tre vuxna barnen med sina äkta hälfter och 8 barnbarn.på var sin gård och fortsätter traditionen att bruka jord, skog hålla ekologiska höns till äggproduktion, ekologiska köttdjur, svin , tävlingshästar och jakt.
Herrgårdsservice har övertagits av nästa generation.

Elisabeth har skrivit kapitlet om Hagdahl som ägare till Tidö slott i akademiens jubileumsbok I Hagdahls smak. Hon är även den som vid de årliga Hagdahlshögtiderna gestaltar Hagdahl i dåtid och nutid tillsammans med Eric von Boisman.

Elisabeth Lagerfelt har innehaft tallriken nummer 7 sedan 2002 – 2018 och har haft hand om högtidsförberedelserna. Hon har därefter titeln seniorledamot.

Bengt Sandin

professor at the Department of Child Studies at the University of Linköping, Sweden. Sandin was together with Karin Aronsson the first professors at the Department in 1988/89. The Department has a fine record of publications as well as an excellent record of external funding. The graduate program has resulted in the publication of 44 dissertations and established a new multidisciplinary research arena. Bengt Sandin has served as Dean of the Faculty of Arts and Sciences for nine years and participated in the construction of a number of multidisciplinary research environments in different areas.
Sandins research has focused on children and childhood in a historical perspective, spanning the period from the Early Modern to the late Swedish Welfare State. Previous interests include issues as Early Modern Education and State building, Child Labour, 19th century Education, Street Children, Educational Media Politics, Welfare Politics and Globalisation and involve both an engagement in social and cultural history of children and the construction of childhood. Bengt Sandin has been the scientific leader of a number of research programs. These projects have resulted in a total of over 40 books as well as a large number of articles and reports. He has been a supervisor for 18 doctorial dissertations on the history of children and childhood and is currently advisor for 8 Ph D students. Sandins current research deal with several projects as the History of Child Psychiatry in Sweden and a study on the Foetal Identity, Infanticide, Abortion and the construction of the Modern Welfare system in Sweden. New projects deal with perspectives in the government parental support programs. I forthcoming study adress the changing meaning of childhood and childrens rights in Sweden 1945 to 2010.

Sandin, Bengt, b. 1949, Professor
Education
Ph. D in History, Department of History, Lund University,1986
Studies at the University of California at Los Angeles (Graduate division), History and Sociology (GPA 4) 1972-1973
B.A. in History of Ideas, History, Ethnology, Lund University, 1972

Academic positions (selected)
Fellow at the Centre for Advanced Study in the Behavioural Sciences (CASBS) Stanford in 2006-2007.
Dean at the faculty of Arts and Sciences in Linköping.1997- cont. (term ends 31/12 2005)
Professor at the Dept of Child Studies (TEMA Barn) at the University of Linköping. 1/12 89 cont. (Chair of the Department of Child Studies 1/12 89 - 30/6-92, 1/7 94 – 97, 2008 cont)
Director of Pomona College (California USA) study abroad program i Lund 1985- 1990.

Bibliography (selected)
2009 Understanding Literacy in its Historical Contexts Socio-Cultural History and the Legacy of Egil Johansson ed with Harvey Graff. Nordic Academic Press. Lund

2009 Funeral Processions, Street Urchins, Education, and Surveillance in Understanding Literacy in its Historical Contexts Socio-Cultural History and the Legacy of Egil Johansson ed with Harvey Graff. Nordic Academic Press. Lund pp 143-162

2009 “Education – negotiating childhood.” Chapter 5: Education. Volume, The Age of Empire, 1800-1900. History of childhood in the west. Berg Publisher.

2009 “Ordning, makt och samvete. C E Hagdahl och fängelsereformen under det tidiga 1800-talet” i I Hagdahls smak red Lindqvist G & Adelswärd V., ed Carlssons, Stockholm s 42-70

2009 “Coming to terms with Child Labor-History of Child Welfare Policy” in Child Labor World Atlas: a Reference Encyclopedia . ed . Hugh Hindman, M.E. Sharpe NY pp 53 - 56

2009 “Foetal identity redefined – notes on he changing identity of the foetus in the nineteenth and early twentieth centuries.” In Barn, barndom och föräldraskap red A_M Markström et al Carlssons, Stockholm. pp 32-53

2006 Fågel, fisk eller mittemellan? Utbildning i etern. Statlig radio, i allmänhetens tjänst eller public service. Utbildningsprogram som kulturellt och politiskt problem (Media, Modernization and the Welfare State. Forming the Swedes and the Politics of Educational Media. With Maija Runcis. Arkiv förlag ) Will be published in english 2009Nordic Academic Press)

2006 Utbildningsvetenskap – Tillsamman med Roger Säljö. En antologi på uppdrag av vetenskapsrådets kommitté för utbildningsforskning) (Educational Science – Politics of Forming a scholarly arena. A book project for the Swedish Research Council with Roger Säljö, Carlssons förlag)

2005 Mechanism of Inclusion or Exclusion? CISH SYDNEY 2005 SPECIALISED THEME Nº 26 by Antonia Novoa & Bengt Sandin (World History Conference)

2005 Normalitetens förhandling och förvandling. Barndom, föräldraskap och skola. (with LC Hyden and Judith Areschoug. Introduction to an edited volym by Areschough Judith Negotiating and transforming normality. Childhood, Parenting and Schools. ) Brutus Östlings förlag, Stehag

2005 “The politics of reading and writing problems: changing definitions in Swedish schooling during the twentieth century.” With Karin Zetterquist Nelson in History of Education, March vol 34 no 2, 1-17.

2003 “Childhood and the Welfare States” (with Ning de Conink Smith) in ed. Paula S. Fass, Encyclopedia of Children and Childhood in History and Society. MacMillan Press NY.

2003 “Understanding Literacy in its Historical Contexts: Past Approaches and Work in Progress.” Guest Editor with H.J. Graff and Alison Mackinnon, Interchange vol 34, Number 2& 3. 2003. Kluwer Academic Publisher. Netherlands.

2003 “Funeral Processions, Street Urchins, Education, and Surveillance” Interchange vol 34 pp 261-280 Kluwer Academic Publisher. Netherlands.

2003 (Eds) Barns bästa och välfärdstaten. [The good of the child. A anthology on the changed notions of childhood and welfare provision] Together with Gunilla Halldén. Brutus Östlings förlag Symposium. 2003).

2003 ”Välfärdens omvandling och en ny barndom”, [The reorganisation of the welfare state and a new childhood]. In: Barns bästa och välfärdstaten eds. Bengt Sandin & Gunilla Halldén). Brutus Östlings förlag. Symposium. 2003).

2003 “Från särart till likart – barndomen och välfärdstatens förändring”, [From difference to sameness-childhood and the changed welfare state] In: Barns bästa och välfärdstaten. eds. Bengt Sandin & Gunilla Halldén). Brutus Östlings förlag Symposium. 2003.

2001 ”Medelklassen och barndomens internationalisering”. [The Middle Class and the Internationalization of Childhood, review] Recension av M. Janfelt. Finsk Historisk Tidskrift.

1997 Industrious Children, Work and Childhood in the Nordic Countries 1850-1990 Ed (Ning de Conink Smith, Bengt Sandin and Ellen Schrumpf.) Odense Univ Press.

1986 Hemmet, Gatan, Fabriken eller Skolan. Folkundervisning och
barnuppfostran i svenska städer 1600-1850. Diss. Arkiv förlag.
Lund Home, Street, Factory or Schools. Popular Education and
Childcare in Swedish Cities 1600-1850. Dissertation

Bengt Sandin har innehaft tallrik nummer 11 och har numera titeln seniorledamot.

Claes-Göran Österlund

Ola Sigvardsson

Olof Svenfelt

Björn Eriksson

Maria Jansén

Gunilla Bejbro-Högfeldt

Gunnar Lindqvist

f 1929. Fil.dr. h.c., landsantikvarie och länsmuseichef, författare. Gunnar LindqvistGunnar Lindqvist
Officersutbildning, studier vid Université libre de Bruxelles, studier i juridik. Nordiska institutet för samhällsplanering (NORDPLAN). Fil.lic i konstvetenskap 1959. Tjänstgöring på bl a Statens historiska museum, riksantikvarieämbetet, Nationalmuseum och Östergötlands museum.
Landsantikvarie i Jönköpings län och chef för Jönköpings läns museum 1965-84, länsmuseichef vid Östergötlands länsmuseum 1984-95. Ordf. Svenska museiföreningen, sekreterare i Länsmuseernas samarbetsråd, ledamot i Riksutställningars styrelse, ledamot i Arkitekturmuseets styrelse, ordf. i Östergötlands läns hemslöjdsförening, ledamot av Sveriges Hemslöjdsföreningars riksförbund, ordf.i Jönköpings läns folkrörelsearkiv och i Jönköpings läns forskningsråd. Ledamot i ICOM:s committee of regional museums. Sakkunnig och utredare vid arbetsmarknads-, kultur- och utrikesdepartementen. Undervisat vid Umeå universitet och Linköpings universitet. Verksam som kulturjournalist.
Har skrivit ett stort antal böcker inom konst och kulturhistoria, bl.a. om Bertil Vallien, John Bauer, Pehr Hörberg, Johan Krouthén, Ola Billgren, Hans Hermansson. Därutöver om kyrklig konst och arkitektur,ex. flera böcker om Linköpings domkyrka, om svenskt krukmakeri och modern keramik, om svenskt glas, stadshistoriska böcker om Jönköping, Gränna, Vadstena, Linköping.
Erhållit ett antal priser, bl a Landshövding Rolf Wirténs kulturpris och Bengt Cnattingiuspriset.
Gift med keramiker Amie Stålkrantz och har fyra barn och åtta barnbarn.
Gunnar Lindqvist har skrivit Hagdahlsbiografien, ”Charles Emil Hagdahl – Sveriges främste gourmet” , i akademiens jubileumsbok I Hagdahls smak och har även varit redaktör för boken.
Gunnar Lindqvist har innehaft tallrik nummer 9 år 2002 - 2011 och tillhör grundarna av Hagdahlakademien och har därefter titeln seniorledamot.

Lars "Pluto" Johannison

född 1939, var en av dem som startade Hagdahlsakademien 2002 och som lade ner stort arbete med akademien.
Lars Pluto Johannison, tillhörde under flera decennier en av Östergötlands mest betydelsefulla matprofiler. Han var under alla år fram sin död 2008 mycket engagerad i inte minst ämnet närodlat och närproducerat. Och han blev under åren känd som en kraftfull agitator för den typen av råvaror. Pluto stod som medförfattare till bl a boken Östgötamat och skrev 1996 Det jordnära köket – en ekologisk aptitretare. Han står även som författare till boken Gourmetgrytan: laga läcker mat i lergryta. Lars ”Pluto” Johannison var en av dem som 1962 fanns med då det gastronomiska sällskapet M. Sandahl Foundation grundades. Till Plutos minne har Sandahl Foundation instiftat ett stipendium för främjandet av ekologisk gastronomi. Han var också under många år president i Euro Toque Sverige.
Han är utbildad i Sverige, Frankrike och USA. Han är en av Tore Wretmans lärjungar men har också arbetat på Savoy i Malmö och på Foresta på Lidingö. 1988 erhöll ”Pluto” Gastronomiska Akademiens guldmedalj, 1986 fick han diplom från samma akademi. Han har dessutom fått Lilla Sällskapets smaksked nr 19 1989. Som om inte detta räcker är han chefsideolog för Sandahl Foundation och fick 1992 motta Sveriges Kökschefers Förenings medalj ”Cordon Bleu”.
Innan Pluto 1972 fick uppdraget som kökschef på Hotel Foresta, Lidingö, en plats han blev trogen under ett antal år, var han verskam i köken på bl a Savoy i Malmö och Falsterbohus. Efter den fleråriga sejouren på Foresta köpte han och drev Trädgårdshotellet i Åtvidaberg i 30 år. Parallellt med arbetet på sitt eget hotell var han under många år delaktig i verksamheten på Hotel Ekoxen och Collegium i Linköping. Lars Pluto Johannisson var 2001 med och tävlade om att stå som skapare av Årets Nationalrätt.